.
Du måste släppa taget, om jag någonsin ska kunna flyga igen.
jag sårade dig. men du förstörde mig. ja, du förstörde mig.
och du bara kommer och går.
snälla, ta dig tid att stanna upp.
stanna upp och förstå att du inte längre har något att hämta här, här hos mig.
Det finns ingenting hos mig som är ditt.
Finns ingenting att hämta här.
Här hos mig.
snälla, ta dig tid att stanna upp.
stanna upp och förstå att du inte längre har något att hämta här, här hos mig.
Det finns ingenting hos mig som är ditt.
Finns ingenting att hämta här.
Här hos mig.
Det kanske inte är meningen. Jag menar, jag vet ingenting. Tusen olika tankar, jag är förvirrad.
Känner mig som ett vilset barn på en plats jag aldrig varit på förut, gåendes längs en väg som aldrig tar slut.
Jag kan inte krypa ihop, blunda hårt och försöka stänga ute allt jag känner. Det skulle göra för ont.
Jag vågar inte ta smällen, en öppen handflata mot naken hud. För det är så det känns när känslan träffar mig.
Jag vill inte höra folk predika om den svagheten som skapas när rädslan når mig.
Jag kan vända nu, jag kan stanna upp. Jag kan vända om, gå tillbaka. Jag kan inte. Det skulle göra för ont.
Som en knyten hand i magen, en ilande känsla. För det är så det känns om du vänder ryggen till.
Jag är skör, uppbygd av det tunnaste glaset. Släpper du mig, tar du sönder mig.
Snälla, ta inte sönder mig. Ge mig lite tid, ge mig något smärtfritt.
Känner mig som ett vilset barn på en plats jag aldrig varit på förut, gåendes längs en väg som aldrig tar slut.
Jag kan inte krypa ihop, blunda hårt och försöka stänga ute allt jag känner. Det skulle göra för ont.
Jag vågar inte ta smällen, en öppen handflata mot naken hud. För det är så det känns när känslan träffar mig.
Jag vill inte höra folk predika om den svagheten som skapas när rädslan når mig.
Jag kan vända nu, jag kan stanna upp. Jag kan vända om, gå tillbaka. Jag kan inte. Det skulle göra för ont.
Som en knyten hand i magen, en ilande känsla. För det är så det känns om du vänder ryggen till.
Jag är skör, uppbygd av det tunnaste glaset. Släpper du mig, tar du sönder mig.
Snälla, ta inte sönder mig. Ge mig lite tid, ge mig något smärtfritt.
Om jag bara kunde, hade jag öppnat mig som en bok, låtit dig läsa av mig. Vartenda ord, varenda mening.
Och du hade kunnat vända blad, vänt tillbaka. Fått en bild, fått se saker från en annan synvinkel.
Och kanske hade du förstått mig då. Kanske kunde du rätta dig efter mina brister. Om du bara fick förstå dom.
Och kanske kunde du rätta dig efter mina brister, om du bara fick se sidorna som var trasiga.
Kanske hade du klarat av att acceptera det som inte finns svar på, hur idiotiskt jag kan bete mig.
Hur jag har förmågan att svika dig, såra dig.
Om du bara fick förstå lite.
Men jag kan inte öppna mig, kan inte öppna mig som en bok.
Och du kan inte vända blad.
Men så länge vi skrattar, spelar det kanske ingen roll.
Och du hade kunnat vända blad, vänt tillbaka. Fått en bild, fått se saker från en annan synvinkel.
Och kanske hade du förstått mig då. Kanske kunde du rätta dig efter mina brister. Om du bara fick förstå dom.
Och kanske kunde du rätta dig efter mina brister, om du bara fick se sidorna som var trasiga.
Kanske hade du klarat av att acceptera det som inte finns svar på, hur idiotiskt jag kan bete mig.
Hur jag har förmågan att svika dig, såra dig.
Om du bara fick förstå lite.
Men jag kan inte öppna mig, kan inte öppna mig som en bok.
Och du kan inte vända blad.
Men så länge vi skrattar, spelar det kanske ingen roll.
Det som inte knäckte mig då, gjorde mig starkare nu.
Det som inte dödade mig då, gjorde mig odödlig nu.
Det som inte dödade mig då, gjorde mig odödlig nu.
Och du behandlar mig såhär, om och om igen.
Kommentarer
ROBINEK
förlåt för att jag kvävde dig :( <3
tonna
hahah luuuugnt;)>3
Trackback
